Vad är egentligen en Existensionom och vad arbetar den med?
Fransisko svarar:
Vad är en existensionom?
Hur formar du ditt sätt att se på dig själv och världen? Vad är det människan behöver förstå och veta för att leva sitt liv fullt ut? En Existensionom kan hjälpa dig hur du ser på världen, dig själv och existensen som sådan. Existensionomen har ett förhållningssätt till människans existentiella kriser, och är väl förankrad om vad som menas med existentiell hälsa.
Existensionomer arbetar med att förebygga existentiell ohälsa genom grundläggande omvärldsexistentiella frågor och den enskilda människans immanenta och transcendenta existens. En existensionom är den kunnige existentiella yrkespersonen, en motsvarighet till den sociala arbetaren, socionomen, med många användbara kunskaper inom en mängd olika arbetsfält.
I Vision Condró Utbildnings (VCU) helt nya yrkesutbildning till Existensionom ingår det att få ett grepp om existentiella frågor genom den mänskliga historien, alltifrån Sokrates till Shakespeare och vidare till den existentiella filosofin som förknippas med flera europeiska filosofer från 1800- och 1900-talet. Sådana frågeställningar och svar behandlar frågan om mänsklig existens.
Om existensfilosofi och dess filosofer
Existentialistiska filosofer utforskar frågor relaterade till den mänskliga existensens mening, syfte och värde. Inom existentialismen är synen på människans unika existensmöjligheter central, med målet att leva ett "autentiskt liv". I människans fria valmöjligheter är hon dock alltid ansvarig för sina beslut och sin livsbana och med detta följer, enligt existensfilosofin, en livs- eller existentiell ångest.
Existentialismen, en humanistiskt inspirerad livsåskådning, har påverkat discipliner som teologi, konst, psykologi, litteratur och drama. I vår utbildning till Existensionom gör vi nedslag bland existensfilosofer som Immanuel Kant, Arthur Schopenhauer, Søren Kierkegaard, Friedrich Nietzsche, Jean-Paul Sartre, Albert Camus, Martin Heidegger, Simone de Beauvoir samt Hannah Arendt. Sedan tidigare har jag skrivit fördjupningstexter om Kants så kallade kritiska filosofi, som kan sägas vara en proto-existentialism. Kant föregriper den centrala existentialistiska idén att varje individ väljer sig själv, i synnerhet i förhållande till den moraliska lagen och förnuftets sanning, men också att människan är en konkret, förkroppsligad varelse.
Språket i sig är en mycket viktig aspekt inom existentialismen, där livs- och existensfilosoferna söker både likheter och skillnader mellan vetenskap och filosofi. Människan är en timlig entitet.
Tidsaspekten har även en stor betydelse, med de möjligheter människan har – framåt i tiden. Människan blir vad vi är i ett ständigt och återkommande förlopp som livet utgör. Ska vi då, likt epikuréerna, leva våra liv i njutning och i en stilla avskildhet eller leva våra liv genom att skydda oss från livets yttre påfrestningar och fokusera på det den enskilde individen själv kan påverka genom sträng livshållning, allt enligt stoicismen. Eller ska vi leva som den kyniska skolan, som sökte ta bort allt onödigt i våra liv. Kyniker ansåg att det goda livets yttersta värde bestod i självbehärskning och avvisade alla sinnliga njutningar, genom att förlika sig med naturen som sådan.
Kierkegaard skapade sig själv genom att bli den man är och hur man kan förhålla sig själv genom gestaltningen av sitt eget liv. Enligt Nietzsche och Schopenhauer är det musiken som hjälper oss att gestalta livet självt och försätter oss i ett sinnestillstånd i vilket vi kan uppleva tillvarons mening. För Schopenhauer var den blinda viljan den centrala drivkraften både i människan och i hela universum. Med blind menade han den kraft som är bortom människans kunskap och föreställningsvärld. Schopenhauer säger att filosofin behöver bli en själsfilosofi. Vad menas med det? Jo, att människan behöver vända sig inåt och möta vårt självmedvetande som är viljan själv. Själsfilosofi blir en förbindelse till vårt eget medvetande.
Kriser och existensionomens roll
Kriser har ofta existentiella inslag, då den påverkar hela vår existens i världen. Till skillnad från en vanlig kris brukar den existentiella krisen beskrivas som att den innehåller livsvillkor som vi inte längre förmår att skydda oss ifrån. Ensamheten, livshotande sjukdom, döden och kanske den stora meningslösheten hotar människans existens. Kanske även skuldfrågor som framträder vid dödens närhet, med en mängd brutna och kanske inte ännu avslutade relationer, då det uppstår ett starkt behov av förlåtelse- och försoningsprocesser, ibland möjliga, ibland inte.
När den döende personen befinner sig i en existentiell kris påverkar kropp och själ varandra som kommunicerande kärl. Symtom från kroppen aktiverar dödsångesten, och dödsångesten får patienten att börja känna efter. Denna plötsliga medvetenhet om signaler från kroppen kan leda till att symtom som smärta upplevs starkare än tidigare. Dödsångesten förstärker med andra ord smärtupplevelsen.[1]
WHO definierar fyra dimensioner av palliativ vård, det vill säga vård i livets slutskede; den fysiska, den psykiska, den sociala och den existentiella/andliga. Existensionomen kan erbjuda existentiellt stöd genom att ha teoretisk och praktisk kunskap om olika former av existentiella kriser, lidanden och ohälsa. Existentiell ångest och ensamhet kan förstärka kroppsliga symtom som dyspné, trötthet och smärta. Oro och depression spelar roll när det gäller att beakta sambandet mellan kropp och själ för att uppnå optimal smärtlindring. All denna teoretiska kunskap om människans existensvillkor vid allvarliga och livshotande sjukdomar ingår i existensionomens arbetsfält.
Existensionomen finns där mitt ibland människor som har olika existentiella frågor att vilja få svar på. VCU:s nya yrkesutbildning till Existensionom ingår förutom utforskande av existentiella frågor rörande den mänskliga existensens mening, syfte och värde även den terapeutiska rollen, genom existentiell samtalsterapi. Existensionomer kan samarbeta med medicinsk och psykiatrisk yrkespersonal inom hälso- och sjukvården. Existensionomyrket är alltså komplementär inom hälso- och sjukvården, men primär inom existentiell hälsa.
Du som är utbildad inom själavård, samtalsterapi och religionomi är hjärtligt välkommen att studera det nya yrket till Lic. Existensionom.
[1] https://lakartidningen.se/klinik-och-vetenskap-1/artiklar-1/temaartikel/2016/11/existentiell-kris-i-livets-slutskede-forstarker-de-fysiska-symtomen/, 2024-09-26