ETIKSKOLAN

Av: Fransisko Stefan Jacobsson Condró
Mail: [email protected]
SMS: 0735564793

De fem yrkesvägarna

Utifrån denna grund har Etikskolan utvecklat fem separata men kompletterande professioner. Varje yrke svarar mot ett centralt livsområde, och tillsammans formar de en antropologisk helhetsstruktur kring människans existens. Dessa namnskyddade yrken utgör ett sammanhängande professionssystem med en tydlig intern och extern logik, ett djuplodande etymologiskt rotsystem och en stark samtida samhällsrelevans.

En människa kan exempelvis förstå sorgeteorier utan att kunna möta människor i djupa och stora förluster. Hon kan förstå psykologi utan att kunna vägleda människor i existentiell hälsa. Hon kan förstå religion utan att kunna navigera genom livsåskådningsmässiga konflikter. Hon kan vidare förstå beroendeforskning utan att praktiskt kunna stödja en långsiktig psykosocial återhämtning. Skillnaden mellan teoretisk kunskap och mänsklig orienteringsförmåga är här avgörande. Det är i detta mellanrum – i steget från kunskap till kompetens – som Etikskolan tar form och blir en brygga mellan hjärna och hjärta, tanke och känsla samt mellan etik och moral.

Etikskolans utbildningssystem utgår från förståelsen att det moderna samhället redan besitter omfattande specialistkompetens inom exempelvis medicin, psykologi, socialt arbete, pedagogik och religion. Samtidigt finns områden där människans grundläggande livsfrågor — mening, tro, dödlighet, beroende, identitet, relationer och psykologisk mognad — ofta blir fragmenterade mellan olika professionella system.

Etikskolans professioner positioneras därför inte i opposition till etablerade professioner, utan mellan och tillsammans med dem. De kan förstås som broprofessioner: professioner som verkar i de mellanrum där människans existentiella, psykologiska, sociala och andliga dimensioner möts.

I denna mening integrerar professionerna tre grundläggande dimensioner: logos som kunskap och förståelse, nomos som praktisk mänsklig orientering och ethos som professionsetiskt ansvar. Syftet är inte att ersätta etablerade kunskapsfält, utan att bidra till ett mer sammanhållet professionellt förhållningssätt till människans grundvillkor.

Framtidens samhälle kommer sannolikt inte endast efterfråga fler teoretiska specialister. Det kommer också behöva professioner som kan hjälpa människor att förstå, bära och leva genom den mänskliga komplexitet som präglar samtidens livsvillkor. Etikskolans professioner kan därför förstås som professionsspecialiseringar för människans livsvillkor — yrken vars uppgift inte främst är att teoretiskt förklara livet, utan att professionellt stödja människors förmåga att orientera sig i relation till livet självt.

Genom Etikskolan har ett sammanhängande professionssystem för människans livsvillkor med tydlig intern logik har nu skapats med en tydlig etymologisk logik, samhällsrelevans och professionsidentitet. Våra fem nya yrken kompletterar varandra genom olika professionella svar på centrala mänskliga livsområden. Tillsammans med dessa yrkestitlar, finns ämnen och en grogrund för ett nytt professionsfält kring människans grundvillkor — där logos (förståelse) och nomos (levd orientering och praktik) hålls samman på ett konsekvent sätt. Inom ett större existentiellt och mänskligt ramverk framträder en antropologisk helhetsstruktur för dessa fem yrken:

• Religionom → kulturreligion, religionsdialog, religionsintegration, transcendens, sekulariseringsprocesser, andlig vård, tro och livsåskådning
• Existensionom → existentiell hälsa, människans relation till existens, identitet, humanism, mening och livsorientering samt existentiell vård
• Thanatonom → Relation till födelse, död, förlust, dödsfall, lidande, sorg och efterlevandestöd, dödsmedvetenhet, ändlighet och övergångar samt dödslära
• Addictionom → människans relation till beroende, bindning, begär, återfall, tolvstegsprogram, frihet och återhämtning
• Psykonom → mental hälsa, människans relation till själ, psyke, inre liv, andlighet, självkännedom, emotionell utveckling och psykisk hållbarhet

Det finns också en djupare styrka i denna modell där de fem professionerna tillsammans täcker flera av människans mest grundläggande orienteringsdimensioner och närmar sig en faktisk antropologisk karta över människans livsvillkor. I detta skulle Etikskolans verkliga originalitet ligga:

• Transcendens (Religionom)
• Existens och mening (Existensionom)
• Ändlighet och död (Thanatonom)
• Begär och bindning (Addictionom)
• Själslig hälsa och inre psykiskt liv (Psykonom)

För att legitimera de fem professionerna beskriver Etikskolan varför detta utbildningssystem behövs i vår samtid, vilken gemensam människosyn som förenar utbildningarna, logos–nomos-distinktionen som pedagogisk och professionsmässig grund samt varför ändelsen ”–nom” används som yrkesbeteckning. Därtill tydliggörs hur professionerna förhåller sig till redan etablerade utbildnings- och yrkesfält.

När nya professioner introduceras uppstår naturligt frågor om legitimitet, funktion och samhällelig relevans. Vilket problem är professionerna avsedda att möta? Vilken kompetens bidrar de med? Och hur relaterar de till redan etablerade verksamheter inom högskola, vård, socialt arbete, utbildning, psykologi, religion och civilsamhälle?

Detta väcker också en mer konkret fråga: Hur ska religionomen, existensionomen, thanatonomen, addictionomen och psykonomen förstås i relation till redan etablerade professioner? Är syftet att ersätta, konkurrera med eller omdefiniera befintliga yrkesroller — eller handlar det snarare om att komplettera dem?

Etikskolans utgångspunkt är tydlig: de fem professionerna är inte tänkta som konkurrenter till universitet, vård, socialtjänst, psykologi eller religiösa institutioner. De ska i stället förstås som professionskomplement och broprofessioner — yrkesroller som verkar i de mellanrum där människans existentiella, psykologiska, relationella och andliga livsvillkor ofta blir fragmenterade mellan olika system och specialistfunktioner.