2024-05-01
Hur ser konsten att säga Ja till sig själv ut? När du säger JA till dig själv kan det, mer eller mindre, betyda att behöva säga NEJ till annat och andra. Hur då? När jag var barn fick jag aldrig möjligheten att säga JA till mig själv. Det var min hårdhänte pappas lag och vilja som bestämde över mig. Barndomen var ett enda långt lidande. Glädjelösheten blev vardag, dag efter dag, månad efter månad, år efter år. Jag såg fram emot att bli vuxen och blev det när jag gjorde militärtjänsten, arton år gammal. Men uppväxtens tragiska barn fanns inom mig. Hur och vad kunde jag göra för att frigöra mig och börja leva mitt eget liv?
På allehanda sätt sökte jag en paradisisk värld, utan misär, lidande och emotionell smärta. Dryga fyrtio år senare, efter militärtjänsten, sitter jag här just nu - i paradiset - på norra Öland. Fåglarna kvittrar, solen strålar och vinden är vårlik. Med det vill jag säga att idag kan jag njuta utav livet. Men denna process, till ett helt liv, har tagit ett halvt liv att fullborda. Och med njuta menar jag att fullständigt vara i harmoni med min vilja, min egen livsmening och med människor runt omkring mig.
Jag säger JA till mig själv idag, var dag. JA till att låta dagen, till större delen, bestå av min livsuppgift som själavårdare. JA till att kommunicera med mina tre närmaste personer; min mamma, min hustru och inte minst ett JA till min dotter. Hur kunde livet bli så bra, att jag idag lever ett JA-sägande liv?
Brukar säga att vägen till paradiset går via helvetet. Med en mildare beskrivning kan sägas att ett välmående upplevs genom hård träning, i mitt fall andlig träning. Den andliga träningen inkluderar avskildhet, litteraturstudier, meditation, mental träning och bön för att nämna några ingredienser för att tillfredsställa mitt andliga behov.
Den andliga träningen är en form av personlig utveckling i existentiell hälsa. När jag fullgör min livsuppgift, tar hand om mitt inre barn och lever i medvetenhet om meningen med mitt liv, säger jag JA till livet. Vad behöver jag då säga NEJ till? Det mesta, faktiskt.
Gud, ge mig sinnesro att acceptera det jag inte kan förändra,
MOD att förändra det jag kan, och förstånd att inse skillnaden.[1]
Sinnesrobönen ovan kan ge svar. Människan behöver utveckla sitt förstånd. Våra sinnesförmögenheter kan då inte vara grumliga av diverse beroendebeteenden och missbruk av människans normala bruk. Att utveckla ett nyktert sinnelag tar tid. ”Allt har sin tid”, säger Predikaren.[2] Människans livstid består av olika livsutmaningar. Jag känner inte så få som, fortfarande i sin ålderdom, brottas med att förändra JA till NEJ, och NEJ till JA.
Vad är nyckeln som vrider om låset och öppnar dörren till ett liv i frihet? Om vi inte själva har en egen förmåga att vandra igenom frihetens dörr och släppa vår inre fånge lös, kan vi be om mod. Anonyma Alkoholisters Tolvstegsprogram har lösningen på de flesta beroenden och missbruk. Att inse sin egen maktlöshet och be Gud om hjälp är en mycket bra början. Precis som ett barn behöver en förälder för att växa upp, så kan en vuxen behöva personlig hjälp från en andlig kraft, större än den egna.
För att leva ett sant liv, och med sant menas ett självförverkligande liv, krävs mod att säga NEJ till det som tar vår tid, vår uppmärksamhet och vår egenvilja. Oavsett din egen ålder, handlar det om mod att uppfylla dina önskningar, förverkliga dina drömmar, medvetandegöra egna meningar och mål att uppnå. Hur blir en människa modig och själ(v)förverkligande?
Genom att säga ett första JA och låta Gud bli en medvandrare till oss genom livet, får vi den kraft och den styrka, det mod som kan behövas för att göra en genomgripande moralisk introspektion av vårt liv. Vad har moral med mod att göra? Jag skulle vilja säga att moralen har med hela vårt liv att göra.
Vad hjälper det en människa, om hon vinner hela världen, men förlorar sin själ?
Eller vad kan en människa giva till lösen för sin själ? [3]
Att göra en modig självinventering av vår etik genom livet, där vi kan finna att det är omoralen som lett oss vilse på livets väg. Oavsett orsak till dessa omoraliska handlingar har de gett - i alla fall mig - problem, ibland av stora mått. Jag skulle vilja likställa omoral med ”synd”, som betyder att missa målet. Om nu målet är att säga JA till vårt liv, men våra handlingar säger NEJ, då har vi verkligen missat målet. Till slut kan dessa livsutmaningar, konsten att säga JA eller NEJ, gå förlorade. Vi far vilse i vår livsvandring. Människan glömmer att vandra med Gud, såsom det elfte steget i Tolvstegsprogrammet uppmanar till, nämligen att:
Vi sökte genom bön och meditation att förbättra vår medvetna kontakt med Gud, varvid vi endast bad om Guds vilja med oss och styrka att utföra den.
Stegen däremellan, steg fem till tio, blir till ett handlingsprogram för ett frimodigt liv. Stegen ledsagas genom en andlig vägledare, själavårdare eller medmänniska i övrigt, som själv har frigjort sig från beroende och missbruk och lärt sig säga JA till livet och NEJ till allt som inte hör livet till. Denna tolvstegsform av andligt läkande uttrycks genom en ”trinitarisk själavård” bestående av dig själv som konfident, din ledsagare och Gud. För att kunna leva ett liv i frihet, genom att säga JA till sig själv, kan det behövas så kallade ”gottgörelser” av vårt omoraliska liv, när vi levde i ”synd” och förfelade våra livsmål, det vill säga, då vi sa NEJ till vårt eget heliga liv.
Efter detta trinitariska själavårdsstegande kan vi fortsätta, en dag i taget, att leva livet fullt ut. Det innebär att vi kontinuerligt fortsätter vår moraliska självrannsakan och genast erkänner och ber om ursäkt när vi hade fel. Att vara medveten om ”rätt eller fel” är enkelt. Fråga dig själv: Har jag sagt JA till mig själv idag? Om jag inte gjort det, så har ett JA blivit ett NEJ och vi kan behöva omförhandla dagens aktuella program och schema. Involverar detta andra, så be om ursäkt om du behöver göra ändringar i personliga åtaganden, som inte varit väl genomtänkta. En vanlig människa tar emot en ursäkt eller en omtänksam gottgörelse. Och när vi som ett resultat av vår andliga träning får ett andligt uppvaknande så kan vi föra budskapet vidare till alla de som ännu inte lärt sig att NEJ, det vill säga visa dem vägen till ett andligt JA till sig själv. Med Guds hjälp har ett JA blivit NEJ och Nej har blivit ett JA.
[1] Sinnesrobönen (längre variant) av Reinhold Niebuhr (1892-1971) amerikansk teolog och filosof:
Gud, ge mig sinnesro att acceptera det jag inte kan förändra, mod att förändra det jag kan,
och förstånd att inse skillnaden. Låt dock aldrig min sinnesro bli så total att den släcker min indignation över det som är fel, vrångt och orätt, att tårarna slutar rinna nerför mina kinder och vreden slocknar i mitt bröst. Låt mig aldrig misströsta om möjligheten att nå en förändring bara för att det som är fel är lag och normalt, att det som är vrångt och orätt har historia. Och låt mig aldrig tvivla på förståndet bara för att jag är i minoritet. Varje ny tanke startar alltid hos en ensam.
[2] Allt har sin tid, det finns en tid för allt som sker under himlen:
en tid för födelse, en tid för död, en tid att plantera, en tid att rycka upp,
en tid att dräpa, en tid att läka, en tid att riva ner, en tid att bygga upp,
en tid att gråta, en tid att le, en tid att sörja, en tid att dansa,
en tid att kasta stenar, en tid att samla stenar, en tid att ta i famn, en tid att avstå från famntag,
en tid att skaffa, en tid att mista, en tid att spara, en tid att kasta,
en tid att riva sönder, en tid att sy ihop, en tid att tiga, en tid att tala,
en tid att älska, en tid att hata, en tid för krig, en tid för fred. (Predikaren, 3:1-8, ur Bibel 2000)
[3] Matteus 16:26, Bibeln.