I denna text resonerar jag med mig själv, stycke för stycke. Hoppas du själv, genom de frågor som ställs i texten, ger dig själv tid att kontemplera och reflektera över dina egna svar!
Självkänsla och självförtroende är inte synonyma eller utbytbara termer. En människa kan ha högt eller stort självförtroende men låg eller liten självkänsla. Självkänsla är den djupaste emotion vi kan ha till oss själva oavsett hur andra uppfattar oss. Självkänslan är direkt kopplat till vårt ego, alltså till vårt eget ”jag”, det ”jag” som gör dig till just den du är. Därför är ett starkt ego bra. Med starkt menas stadigt och stabilt. En människas ”ego” definierar hela den unika människa du är. ”Ego” är latin och betyder just ”jag”. Därför är det missvisande när vissa personer säger att ”de vill bli av med sitt ego”.
Vad de troligtvis menar är att de vill återställa egots onaturliga självcentrering. Egoism visar på ett dysfunktionellt ”ego” eller ”jag”. Var kommer då självkänslan in i jagets natur? Ett balanserat ”jag” återspeglar en sund självkänsla. Men om vi nu upplever att självkänslan är urusel, under all kritik, med tankekänslor som ”jag känner mig värdelös”, ”jag hatar mig själv”, ”ingen tycker om mig” eller ”det är lika bra att dö”. Redan här vill jag säga att om du har sådana ”inre röster” är det viktigt att söka hjälp inom hälso- och sjukvården. Du får professionell psykologisk eller psykiatrisk hjälp. Du kanske till och med behöver utredas.
När jag läser den text jag själv skrivit ovan blir jag sorgsen. Minns hur jag under hela mitt liv lidit av dålig självkänsla (även om jag de facto i många fall hade ett bra självförtroende). Under många år använde jag alkohol som ångestdämpande medel. Men alkoholen slutade fungera som tillfällig ångestlindring. Jag blev alkoholist. Även om Anonyma Alkoholister, AA hjälpt mig eller faktiskt räddat mitt liv, så berättar AA att alkoholism ofta är ett symptom på underliggande orsaker. Så var det i mitt fall. Det underliggande var destruktiva och trasiga känslor. Jag har diagnostiserats med borderline personlighetssyndrom, EIPS.[1]
Vi som jobbar som själavårdare och samtalsterapeuter är inte medicinskt utbildade, men kan ha kunskap inom området. Därför är det av stor vikt att fråga våra klienter om de varit i kontakt med hälso- och sjukvården för eventuella psykologiska besvär och psykisk ohälsa. [2]
Genom att själv varit patient inom psykiatrin har jag lärt mig mycket genom åren. Psykiatrin upplever jag har en styrka i att diagnostisera psykiska sjukdomar och ge medicin.
Den bästa behandlingen vet jag är en kombination av läkemedel och terapi. Dock har jag aldrig lyckats att träffa på en riktigt duktig terapeut inom hälso- och sjukvården, då mitt emotionella mående har att göra med existentiella frågor, vilket alla psykologer och terapeuter jag träffat är relativt outbildade i.
Genom att få svar på mina existentiella frågor och genom mitt andliga sökande, sedan barnaåren, har jag kommit till en plats i livet då jag upplever att jag kan hantera mitt liv och må bra. Det är därför jag valt att utbilda mig till teolog och religionsvetare bland annat. Studierna i sig har varit självterapi och med på köpet fick jag stor kunskap om bland annat själavård och existentiell hälsa. Idag behöver jag ingen individuell terapi, men jag går regelbundet på Tolvstegsmöten, vilket berikar mitt liv och ger mig kraft och styrka att leva min livsuppgift.
När vi kan utesluta medicinska orsaker till psykisk ohälsa eller vet att personen som söker själavård är under hälso- och sjukvårdens omvårdnad, då kan själavårdaren och terapeuten med existentiellorienterad inriktning hjälpa klienten (eller som vissa själavårdare kallar sina klienter -”konfidenter”, av latinets ”att anförtro sig åt”) till existentiell hälsa inom området för andlig vård.
Självkänslans natur är av stort egenvärde för människans unika ”jag”, som är dubbelriktad i mellanmänskliga relationer - sociala, kulturella och samhälleliga sammanhang. En stark självkänsla kännetecknas av att känna sig sedd och uppskattad av omgivningen och innebär att du är nöjd med dig själv och upplever att du är värdefull. Du trivs med livet och den unika person du är. Men ibland ställer en svag, egoistisk, begärlig och dysfunktionell självkänsla till det för ”jaget”. En dysfunktionell självkänsla har blivit skadad, troligtvis redan i barndomen.[3]
Att som barn vända min uppmärksamhet inåt, istället för utåt har präglat mitt liv. Självkänsla att räkna med har jag nog egentligen aldrig haft. Självkänslan kommer naturligt ifrån våra föräldrar eller trygga anknytningspersoner. Min uppväxt var allt annat än trygg. Om den ändå hade varit ”otryggt undvikande”, så hade jag sluppit det otrygga desorganiserade anknytningsmönster som ofta utvecklas hos ”barn som växer upp med fysisk eller psykisk misshandel, eller har föräldrar med svåra upplevelser från sin barndom och som därför inte kan tolka sitt barns signaler på rätt sätt”.[4]
I vuxen ålder har jag förstått att en otrygg desorganiserad uppväxt leder till svåra relationsstörningar. Professionell psykologisk hjälp och stöd är i princip ofrånkomligt. Så har det varit för mig. Under större delen av mitt liv har det ändå funnits en stark förmåga att finna hjälp till självhjälp. Ett kinesiskt ordspråk, fritt tolkat, lyder ”att när patienten blir så sjuk att ingen hjälp finns, blir patienten till slut sin egen läkare”. Så har det också varit för mig. När jag skriver dessa rader uppstår inom mig en sorg och en ledsamhet. Men jag känner mig i mångt och mycket helad och läkt. Jag har använt hela mitt liv till att bli min egen ”läkare”. Läkarrollen har varit min högre kraft, alltså den eviga och oändliga själ jag är. Idag är jag i allt lidande tacksam över mina livsutmaningar, som kom till mig redan i spädbarnsåldern.
Inom Vision Condró verkar vi för ett rikligt liv och ett gott mående i grunden. Att bygga upp självkänslan genom att få svar på sin egen unika plats i livet kan läka en skadad självkänsla. Känsla av sammanhang ”KASAM” – på engelska ”SOC – Sense Of Coherence” är ett skattningsformulär baserat på den salutogena modellen vilket kan beskriva välbefinnande och hälsa framtagen av Aaron Antonovsky på 1990-talet. KASAM mäter känslan av tillit till sin egen förmåga att möta motgångar utifrån tre delskalor:[5]
- Begriplighet – förståelsen för omvärlden som strukturerad och ordnad.
- Hanterbarhet – upplevelsen av att ha resurser för att hantera olika händelser.
- Meningsfullhet – känslan av engagemang och motivation för olika händelser.
Begriplighet för omvärlden inkluderar för många sin egen och människans plats inte bara på jorden utan i Universum. Det räcker alltså inte med ”det vanliga livet”. Hanterbarheten å andra sidan handlar om egna resurser för att vara en meningsfull del av världsalltet. Känslan av både engagemang och motivation grundar sig då på att få hjälpa andra människor, djur och natur eftersom allt hör samman.
Självkänslan upplevs då positivt med en känsla för sig själv i att få finnas för en annan medmänniska eller flera andra. Vidare att få arbeta för världens alla djur och för en sundare miljö och i ett naturligare sammanhang. Listan kan göras lång på hur både självkänsla och egenvärdet kan bli större och starkare när varje människa upplever sig meningsfull och med sin unika plats på jorden. Självkänslan blir då länken mellan själen, sinnet och kroppen. Livet upplevs som en helhet och av stort värde för sig själv och allt annat liv.
Känslan av att få hjälpa andra människor, djur och natur ger människan engagemang och motivation och skapar ett naturligt sammanhang socialt, kulturellt och samhälleligt och livet upplevs som en helhet och av stort värde för sig själv och allt annat liv. Länken mellan ”själen, sinnet och kroppen” är människan själv.
Det brukar sägas att själen bebor kroppen. Ökad självkänsla kan med andra ord ske med hjälp av andlig träning. På så sätt skapar den andliga träningen en distans till det ”vanliga livet”, som ofta är mycket begränsat i innehåll, utbud och meningsfullhet.
Så har det varit för mig. Jag har funnit ett egenvärde och på så sätt bearbetat det mindervärdighetskomplex[6] jag hade som tonåring, ungdom och ung vuxen. Därför har jag behövt överkompensera för att trycka ner den underlägsenhet jag kände. Det blev ofta (patetiskt) överkompensation genom överdriven självhävdelse. Vad har jag då gjort för att bli fri dessa komplex?
Hit räknar jag också in känslor av avund, svartsjuka och högmod. Dessa komplexa känslor går inte bara över av sig självt eller genom att enbart förneka dem. Personligen har jag arbetat igenom dessa för mig oönskade personlighetsdrag med en andlig vägledare, som vet hur dessa kan ”botas”, helas och läkas.
Många människor mår alldeles utmärkt med det liv de lever och upplever närhet, kärlek och engagemang bland nära och kära, bland vänner och arbetskamrater. De kan uppleva livet med en god självkänsla hela livet. Men om dessa människor inte tagit tag i de existentiella frågorna när sjukdom och död möter oss, räcker ofta inte en god självkänsla i sig att hålla livslågan uppe. Självkänslan ska egentligen inte bara vara kopplad till ens eget ”jag” utan till hela ens väsen.
De som arbetar med sig själva och orienterar sig i livet med sin egen person som kompass, med andliga och existentiella kartor, utvecklar ett högre medvetande som sträcker sig bortom människans tredimensionella tidsrumsorientering. Det mänskliga livet får ett djup som är högre, bredare och djupare än rummet och en livstid som inte är tidsbegränsad. Människans liv blir redan nu evigt och oändligt. På så sätt kan känslan för sitt själv bli tryggare, gladare och friare. Det mindre värdet blir av högre värde, utan att vare sig behöva förminska eller förstora sin omgivning.
Allt är och blir lika värdefullt för sig själv och andra. Livet kan upplevas på nytt och blomstra. Vad har egentligen hänt med den olyckliga människan av upplevt mindervärde och urusel självkänsla, som nu känner en gedigen känsla för självet och en stark tro på människan och livet som sådant?
Idag mår jag bra, även om jag inte mår bra. Detta kan tyckas motstridigt. Hur kan jag må bra och inte på samma gång? För detta första har jag lärt mig leva med mig själv och accepterat mitt livsöde, men också levt med Sinnesrobönens princip om ”mod att förändra det jag kan”. Detta enda jag egentligen kan förändra är mig själv.
Då kommer en annan princip in, fjärilseffekten,[7] som på ett holistiskt andligt och existentiellt plan handlar om att en människa kan påverka hela mänskligheten. När jag fick nåden att få min livsuppgift delgiven av Gud förändrades hela mitt liv. Jag blev modigare, säkrare, mindre orolig och upplevde en stor mening med mitt liv. Jag blev kallad som själavårdare.
Om inte självkänslan var bra nog innan, så kan jag säga att den låga självkänslan, det mindervärde jag kände vändes till ett meningsfullt egenvärde, såsom en del i en större helhet. Ett kall och en högre mening med sitt liv kan omgående råda bot på ett i övrigt miserabelt liv. Jag själv är ett bevis på detta. Alla mina lärdomar, kunskaper och studier förmedlar jag vidare, ofta genom pennan som redskap.
Idag brinner mitt hjärta för att sprida budskapet om att livet är så mycket större än vad våra sinnen kan förstå, längre än ögat kan se, högre än vad örat kan höra. Här uppstår principen om att utveckla sina andliga sinnen, se med sitt inre (tredje) öga och genom tystnad (i ett meditativt tillstånd) lyssna till Guds röst.
Människan blir med ett fördjupat andligt seende och med en existentiellorienterad inriktning länken mellan mikro- och makrokosmos. Med en ökad och förnyad andlig självkänsla blir livet, oavsett omständigheter, meningsfullt både på jorden och i himlen. Mindervärdet ersätts med ett egenvärde. Du som människa är och blir fullvärdig medlem av den mänskliga familjen individuellt och kollektivt. Alla är och blir vi ett, en enhet i en holistisk värld och ett universum som vi kan utforska genom att rikta vårt teleskop inåt. Det unika med varje människa är att endast du själv ser dig själv inifrån och ut. Alla andra ser dig utifrån och in.
[1] Emotionellt instabilt personlighetssyndrom med förkortningen EIPS innebär att du hanterar starka känslor på ett sätt som kan bli skadligt för dig själv. Det finns behandlingar som kan hjälpa dig. Det finns även mycket du kan göra själv för att må bättre. Emotionellt instabilt personlighetssyndrom kallas även för borderline personlighetssyndrom.
https://www.1177.se/sjukdomar--besvar/psykiska-sjukdomar-och-besvar/angest/emotionellt-instabilt-personlighetssyndrom--borderline-personlighetssyndrom/
[2] När och var ska du söka vård? Kontakta en vårdcentral om du tror att du har EIPS. Där kan du antingen få behandling eller vägledning till vidare hjälp. Många mottagningar kan du kontakta genom att logga in på ”1177”. Ring telefonnummer 1177 om du vill ha sjukvårdsrådgivning och hjälp med var du kan söka vård. Om du är under 18 år kan du kontakta en vårdcentral, elevhälsan på din skola eller barn- och ungdomspsykiatrin, BUP. På en del BUP-mottagningar behöver du en remiss från vårdcentralen.
[3] Läs mer om självkänsla på: https://www.1177.se/liv--halsa/psykisk-halsa/sjalvkansla/
[4] ”Anknytning: En del människor har lätt att leva i nära relationer, andra har det inte. Anknytningsmönster kan vara en stor del av förklaringen: Hur vi lärde oss att relatera till vår närmaste omgivning från födseln har en tendens att bli det mönster vi följer resten av livet. Om vi inte gör någonting åt det”:
[5] KASAM: https://www.socialstyrelsen.se/kunskapsstod-och-regler/omraden/evidensbaserad-praktik/metodguiden/kasam/
[6] Mindervärdeskomplex: Känslokomplex som är omedvetet och som består av föreställningar om att man inte räcker till i det sociala umgänget och inte lever upp till de krav som ställs på en. Omedvetna mindervärdeskänslor ger ofta upphov till överdriven självhävdelse, så kallad överkompensation, som har sitt ursprung av underlägsenhet, medvetet eller omedvetet upplevd. Termen har sitt ursprung i teorin om mindervärdeskomplex, framställd av den österrikiske psykiatern och psykologen Alfred Adler (1870–1937).
[7] Fjärilseffekten: Begreppet bygger på teorin om att en marginell påverkan i en del av ett system kan få stora och oförutsägbara effekter någon annanstans i systemet. Bland annat används modellen i samband med resonemang kring svårigheter att förutsäga framtida väder. Rent teoretiskt antas en fjärilsom i t.ex. slår med sina vingar kunna ha en minimal påverkan på luftströmmar, så att en orkan skulle kunna drabba södra Sverige senare. Den riktigt lilla händelsen slår en tid senare igenom på den stora händelsen, då den stora händelsen kan betraktas som ett kaotiskt system. Fenomenet återfinns i ordspråket: "Liten tuva stjälper ofta stort lass". Det kaotiskt lastade släpet går under av en ojämnhet på vägen. Fjärilens vingslag skulle kunna inverka på denna process, då denna sker tidsmässigt senare. Fjärilen har efter en tid inverkat på alla luftpartiklarsexakta positioner i hela atmosfären. Termen om fjärilen borde också innefatta att man kan gå bakvägen för att hitta (nya) orsakssamband mellan olika händelser och därmed skapa ordning i ett synbart kaos (händelser utan logisk/matematisk förklaring). Men forskarna är inte eniga i kaosfrågan. Grunden för effektens möjliga inverkan är det holistiska synsättet på sammanhängande helhetssystem. https://sv.wikipedia.org/wiki/Fjärilseffekten