Av: Fransisko Stefan Jacobsson Condró
Mail: [email protected]
SMS: 0735564793
Etikskolans professioner spelar viktiga roller i mötet med människors grundläggande livsvillkor, vägledande etiska värdegrunder för samtliga av skolans professioner. Etikskolans ethos uttrycker hur människan möts. Etikskolans personal och studenter utbildas att bemöta sin nästa med omdöme, integritet, medmänsklighet och professionsetiskt ansvar. Därför utgör etisk skolning en integrerad och obligatorisk del av Etikskolans verksamheter, där samtliga studenter genomgår en etisk grundutbildning. Etikskolan stärka professionernas legitimitet genom att tidigt under yrkesutbildningen främja studentens professionella och personliga mognad genom systematisk etisk medvetandeträning.
Etikskolans professioner verkar i mötet med människans mest grundläggande livsvillkor – frågor som berör mening, lidande, tro, relationer, beroende, psykisk sårbarhet, förlust och död. I sådana sammanhang är professionell kompetens aldrig enbart en fråga om teoretisk kunskap eller metodisk skicklighet. Minst lika avgörande är den hållning genom vilken människan möts. Därför utgör ”ethos” en central och sammanhållande dimension inom Etikskolans professionsförståelse.
Om ”logos” beskriver kunskapens grund och ”nomos” den praktiska och professionsmässiga orienteringen, uttrycker ”ethos” den etiska karaktär och hållning som bör genomsyra den yrkesutövande. Etikskolans ethos handlar således inte endast om vad studenten vet eller gör, utan om hur den yrkesutövande möter människor i professionell praktik. Ethos uttrycker den levda professionsetik som formar omdöme, ansvarstagande, självförståelse och relationell sensibilitet.
Etikskolans personal och studenter utbildas därför att möta människor med urskillningsförmåga, integritet, medmänsklighet, respekt och professionsetiskt ansvar. Målsättningen är att utveckla professioner som kan verka nära människors existentiella och psykosociala sårbarhet utan att reducera människan till problem, diagnoser, trosuppfattningar eller livskriser. Människan förstås istället som en unik person med inneboende värdighet, autonomi och ett existentiellt liv som bemöts i varsamhet, omdöme och etisk lyhördhet.
Av dessa anledningar utgör etisk skolning en integrerad och obligatorisk del av Etikskolans verksamhet. Samtliga studenter genomgår en gemensam etisk grundutbildning som syftar till att utveckla etisk medvetenhet, professionsmognad och förmåga till reflekterat omdöme i komplexa mänskliga situationer. Den etiska utbildningen handlar därmed inte endast om att tillägna sig normativa principer eller regelverk, utan om att stegvis forma en professionsetisk hållning genom självreflektion, handledning, praktiska övningar och kontinuerlig medvetandeträning.
Etikskolan eftersträvar därigenom att stärka professionernas legitimitet genom att tidigt i utbildningen främja studentens personliga och professionella mognad. Ambitionen är att forma yrkesutövare som inte endast besitter ämneskunskap och metodkompetens, utan också utvecklat den etiska urskillningsförmåga som krävs för att ansvarsfullt kunna möta människor i livets mest sårbara och avgörande skeden.
Yrkeskategoriernas logos, nomos och ethos
Inom Etikskolan hålls logos, nomos och ethos samman i en integrerad professionsmodell. Kunskap (logos) behöver omsättas i praktisk orientering (nomos), samtidigt som båda bärs av en etiskt förankrad hållning (ethos). Först i samspelet mellan förståelse, praktik och karaktär kan professionell människovård utvecklas med trovärdighet, legitimitet och mänsklig hållbarhet.
- Logos = kunskapsområdet (professionen förstår)
- Nomos = praktik och professionsutövning (professionen gör)
- Ethos = hållning och etik (professionens hur )
Tillsammans bildar dessa tre dimensioner en sammanhängande professionsetik där kunskap, handling och hållning inte förstås som separata funktioner, utan som ömsesidigt beroende aspekter av samma professionella helhet. En hållbar professionsutövning uppstår först när det som förstås genom logos kan fördjupas och konkretiseras i nomos, och när detta samtidigt bärs och korrigeras av ethos som etisk grundhållning. I denna integration utvecklas en professionsidentitet som inte enbart är tekniskt kompetent, utan även existentiellt förankrad och etiskt ansvarstagande – vilket möjliggör ett professionellt möte med människan där kunskap, handling och mänsklig närvaro samverkar i en gemensam helhet.
Existensionomen – livsfrågor, existentiell hälsa och moralfilosofisk orientering
Etikens logos hos existensionomen förmedlar kunskap om människans existentiella livsvillkor, identitet, mening, frihet, ansvar, livsövergångar och behov av orientering i tillvaron. Här utvecklas förståelse för hur människan förhåller sig till frågor om mening, värderingar, lidande, ensamhet, osäkerhet, förändring och personlig riktning genom livets olika skeden.
Etikens nomos praktiseras genom träning i existentiell dialog, reflektionspraktik, meditation, självreflektion och moralfilosofisk orientering. Existensionomen utvecklar praktiska förmågor att professionellt stödja människor i livskriser, identitetsförändringar, meningsförlust, övergångsperioder och existentiell omorientering.
Etikskolans ethos formar existensionomen till att möta människan med respekt för hennes frihet, livsberättelse och sökande efter mening. Professionen tränas i att bemöta existentiella frågor med lyhördhet och etisk varsamhet utan att reducera människans livsfrågor till enbart problem, funktionalitet eller psykopatologi. Fokus ligger istället på att stödja människans förmåga till självförståelse, riktning och existentiell mognad.
I samverkan mellan logos, nomos och ethos framträder existensionomen som en professionsutövare med förmåga att integrera existentiell förståelse, praktisk vägledning och etisk närvaro i mötet med människans livsfrågor. Professionen vilar på en holistisk värdegrund där existentiell hälsa utgör en övergripande orienteringsprincip, och där människans sökande efter livsmening inte betraktas som ett avgränsat problem, utan som en grundläggande dimension av det mänskliga livet. Genom denna integrerade professionsmodell utvecklar existensionomen en förmåga att stödja människor i processer av förändring och orientering på ett sätt som stärker självförståelse, ansvarstagande och livsriktning. Därigenom bidrar professionen till att möjliggöra en fördjupad existentiell mognad hos människan i mötet med livets komplexitet och föränderlighet.