Vision Condró AB – Vi vägleder dig till dig själv!
Själavård Pilgrimsvandring Italien Coaching Terapi Utbildning Meditation Handledning Kurser
Fransisko svarar:
Gud finns inom dig. Att Guds kraft och energi finns inom dig är nog den mest helande av alla insikter. Om nu Gud bor inom dig, kan det per definition inte finns något mörker i dig och om det fortfarande finns mörker verkar inte gudskraften fullt ut. Det är en helt OK insikt att bli medveten om.
Har du också en existentiell eller andlig fråga? Skicka den gärna till oss på info@visioncondro.se!
Vad gör universum av alla negativa känslor, frågor och tankar? Lena
Emma svarar:
Tack för din fråga Lena.
Spelar tankar och känslor roll för universum? Ja, säger jag. Men hur och på vilket sätt påverkar dessa och vilken roll spelar de i tillvaron? Hur ska vi klara av negativa tankar och känslor?
Allt är energi, även tankar och känslor. Så de tankar och känslor vi har, oavsett om de är positiva eller negativa sprider sig och påverkar oss själva och hela tillvaron. Vi är en del av universum och påverkar och påverkas. Det kan tyckas hopplöst att se det på detta sätt, särskilt om vi går runt med många negativa tankar och känslor. Vi kan känna skuld och skam för vad vi tänker och känner. Men det är möjligt att finna ett förhållningssätt och på ett medvetet sätt utvecklas så som vi själva önskar.
Vad är egentligen en Existensionom och vad arbetar den med?
Fransisko svarar:
Hur formar du ditt sätt att se på dig själv och världen? Vad är det människan behöver förstå och veta för att leva sitt liv fullt ut? En Existensionom kan hjälpa dig hur du ser på världen, dig själv och existensen som sådan. Existensionomen har ett förhållningssätt till människans existentiella kriser, och är väl förankrad om vad som menas med existentiell hälsa.
Existensionomer arbetar med att förebygga existentiell ohälsa genom grundläggande omvärldsexistentiella frågor och den enskilda människans immanenta och transcendenta existens. En existensionom är den kunnige existentiella yrkespersonen, en motsvarighet till den sociala arbetaren, socionomen, med många användbara kunskaper inom en mängd olika arbetsfält.
I Vision Condró Utbildnings (VCU) helt nya yrkesutbildning till Existensionom ingår det att få ett grepp om existentiella frågor genom den mänskliga historien, alltifrån Sokrates till Shakespeare och vidare till den existentiella filosofin som förknippas med flera europeiska filosofer från 1800- och 1900-talet. Sådana frågeställningar och svar behandlar frågan om mänsklig existens.
Sandra frågar: När vi talar om Gud och andlighet finns så många olika tolkningar som både förenar och splittrar oss. Relationen till religion och begreppet andlighet utvecklas också över tiden och antar nya former i takt med att vi och vår omvärld förändras. Eftersom det andliga har en sådan djup betydelse för människan blir min fråga:
Varför har vi så olika tolkningar när vi försöker förstå vår djupaste essens?
Fransisko svarar:
Hej Sandra och hjärtligt tack för din fråga.
Eftersom varje människas innersta väsen och natur har ett unikt perspektiv till omvärlden blir också förklaringsmodellerna olika. Dessa olika modeller kan antingen splittra eller förena mänskligheten, beroende på om vi ser olikheterna som berikande eller hotande.
Människans liv på planeten är under en ständig evolution – förändring och utveckling. Både andligheten och religionen (även filosofin) följer i människans fotspår. Vilket perspektiv kan vi ha på frågan ”relationen till religion och begreppet andlighet”? Svaret på frågan blir unikt då du, jag och varje människa endast kan tala utifrån sig själv.
Har du också en existentiell eller andlig fråga? Hör av dig till oss på info@visioncondro.se!
Varför dör människan?
Fransisko svarar:
Ett kort svar på frågan är att - allt som föds dör. Den kyrkligt kristna traditionen har ett allmänt synsätt att det är genom att dö, som människan uppstår till ett evigt liv. Detta får sin befrielseteologiska höjdpunkt i ”såsom i himlen, så ock på jorden”. Himlens Gud stiger ner till jorden och blir en gudamänniska, som tre dagar efter döden på korset uppstår till en ny form av liv. Händelsen är central i kristen tro, där Jesus övervann döden genom att uppstå till ett nytt liv, men i andra eller till och med olika skepnader.
Alla troende skall uppstå på samma sätt som Jesus förklarar Nya testamentet. För den enskilde kristna människan finns det alltså ett hopp om fortsatt liv efter döden. Detta synsätt är inte unikt för den kristna tron. Reinkarnation är central inom många kulturers religioner och filosofier, bland annat inom hinduism och buddhism. Reinkarnation eller själavandring är begrepp som beskriver att själen eller till och med jaget återföds i en ny kropp efter döden.
Vad händer efter livet? Corinne
Emma svarar:
Tack för din fråga Corinne! Det här är en fråga som följt mänskligheten och de flesta människor i alla tider. Ingen nu levande människa kan med säkerhet veta vad som händer, för vi är ju levande nu och har ännu inte haft erfarenheten av att dö. När vi dör så kommer vi att få svaret.
Det finns ändå sätt att närma sig svaret på frågan. Vad lär religionerna ut? Vad säger vetenskapen? Och vad har enskilda människor erfarit då de haft så kallade nära-döden-upplevelser (NDE)? Och vad har människor med ett högt och utvecklat medvetande förnummit?
Har du också en existentiell eller andlig fråga? Skriv till oss på info@visioncondro.se.
Varför existerar just jag, just nu? Maja
Fransisko svarar:
Hej Maja! Denna din fråga visar mig att du redan kommit långt i din personliga utveckling. Ändå är du väldigt ung, ännu inte tjugo fyllda. Någonstans på livsvägen börjar människan att utforska sitt universum. Detta svar, läsningen i sig kan delvis te sig mörk, då den förutom en teoretisk beskrivning även innehåller den livsväg jag själv vandrat, den ena av de två ytterligheterna på vår tillkomst och uppväxt som individ och människa.
Vad kom först – hönan eller ägget?
Fransisko svarar:
Hej och tack för din fråga Viktor! Din frågeställning är ett klassiskt naturvetenskapligt och filosofiskt dilemma.
Problemet är att hönan eller ägget rent logiskt inte kan ha uppstått utan den andra. Den allmänna naturvetenskapliga teorin är att det först bestäms vad som definierar en höna, eftersom det definierar ägget. Är det bestämt att ägget är värpt av en höna, då kom hönan före ägget. Om i stället hönsägget är ett ägg som en höna kommer att kläckas ur, kom ägget först. Kriterierna vilar på Darwins evolutionsteori.
Frågeställningen kan dock bli en argumentation som fastnar i ett cirkelresonemang. Cirkelresonemang kan leda till argumentationsfel, även kallat ”fallasi” och bedrägliga argument. Argumentationsfel leder ofta till felaktiga slutsatser. Eftersom din frågeställning är insänd som en existentiell fråga, kan frågeställningen övergå från ett naturvetenskapligt perspektiv, som svarar på frågor om hur, vad och på vilket sätt, till filosofiska och religiösa synvinklar på frågeställningen, som ofta har fokus på att besvara ”varför-frågor”.
Frågeställningen kan då lyda: Varför finns hönan och ägget? I frågeställningen finns ett inbyggt holistiskt perspektiv, medan frågan ”vad kom först – hönan eller ägget?” har, i sin frågeställning, ett uttryck av separation. Detta har att göra med att människan är ”fångad” i tidsrummets enkelriktning, från en begynnelse till ett slut.
Inget problem kan lösas från samma medvetandenivå som skapade det
– Albert Einstein
Kausalitet eller orsakssamband mellan empiriska fenomen, där forskarens erfarenheter utgör grund för forskningsresultatet baserat på undersökningar och experiment, är undersökningar av den mätbara verkligheten och inte på filosofiska resonemang eller religiösa upplevelser. Kausalitet mellan två fenomen, kallas orsak och verkan, där verkan inte kan föregå orsaken. Inom filosofi och religion studeras i stället frågor om bland annat livsvillkor, medvetande, existens, Gud och trosfrågor. Filosofi inkluderar sammanhängande tankesystem och filosofiska skolor. Filosofi skiljer sig från religion bland annat genom att sakna förkunnelse, trossatser, ritualer, gudstjänstlokaler och prästerskap.
Den som tar på sig rollen som vetande om sanning och kunskap
faller för gudarnas skratt
– Albert Einstein
Om hönan och ägget får representera livet, så kan det ur ett existentiellt filosofiskt och religiöst perspektiv frågas om det finns någon mening med livet. Varför finns livet? Till mina adepter och klienter brukar jag bryta ner frågan om livets mening till: vad är meningen med ditt liv? På det sättet blir livsperspektivet gripbart för den enskilde individen. För de som tror på själens existens kan frågan utvecklas till att fråga vad som kom först - själen eller människan? Jag svarar själen. Själen är evig och oändlig, perspektiv som är ogripbara för den rumstidliga människan, som lever en tid genom att födas, uppleva den unika människans liv, och sedan gå ur tiden, det vill säga dö.
Genom att meditera kan ogripbara frågor bli begripliga. Vad som exempelvis menas med ”människa, först, begynnelse, tid, Gud, existens, evighet och oändlighet” kan svar fås genom människans fantasi- och upplevelseförmåga. För egen del blir då frågeställningen om vad som kom först – hönan eller ägget av mindre betydelse, eftersom svaret finns att hämta i andra och fler dimensioner än den mänskliga rumstiden.
Det är ett mirakel att nyfikenhet överlever formell utbildning.
Det enda som hindrade mitt lärande var
min allmänna utbildning
– Albert Einstein
Människans hjärna är på många sätt ett mysterium. Den mänskliga hjärnan väger ungefär 1,5 kilo och har över 100 miljarder nervceller. Hjärnan är centralen för både inre och yttre verkligheter. Hjärnan är plastisk, det vill säga anpassningsbar och kan förändra sin anatomiska uppbyggnad genom att skapa nya förbindelser mellan nervcellerna. För den yttre verkligenheten finns våra fem sinnen.
Fantasi är viktigare än kunskap … Fantasins gåva betydde mer för mig än min talang och absorberingen av positiv kunskap
- Albert Einstein
För människans inre verklighet finns sinnen som tolkar drömmar, målar upp fantasier och konstruerar inre bilder och scenarier. Början till Leonardo da Vincis (1452–1519) ”Mona-Lisa” målades först upp i hans geniala och kreativa inre värld, som sedan tog en yttre gestaltning till att bli världens mest kända konstverk. Da Vincis vilja till en yttre målning kom inifrån.
Med det vill jag säga som mannen bakom tusen uppfinningar - Thomas Edison (1847–1931), som betecknade geni som ”1 procent inspiration och 99 procent transpiration” - fast tvärtom: ”genialitet är 99 procent meditation och 1 procent aktion”. Meditationen föregår handlingen, som blir ett resultat av ett högre medvetande, ett meditativt tillstånd.
Svaren på klassiska naturvetenskapliga och filosofiska problem kommer ofta genom aha-upplevelser, då vi till synes är i andra medvetandetillstånd än det vi kallar vakenhet. Medvetandet är ett mysterium för människan och för komplext för att reduceras till att likna en dator. I så fall skulle en dator kunna bli medveten. Datorn och även AI saknar (än så länge) en fri vilja, ett själv och en jagmedvetenhet. Nästa gång vi vill ha svar på till synes komplexa frågor, kan det vara bra att komma in i AMT, alternativa medvetandetillstånd. Meditation, bön, kontemplation, naturvandringar och avkoppling i stort kan leda in oss i AMT. Tipset för dagen är att meditera över frågeställningen ”Vad kom först – hönan eller ägget” likt ett mantra. Mantra som begrepp betyder ”befria sinnet” och tar dig härifrån till evigheten och tillbaka med svar och inblickar som, under årens lopp, har fått mig själv att häpna över livet i allmänhet och det mänskliga livet i synnerhet.
Förbättringen av förhållandena i världen beror inte i huvudsak på vetenskapens resultat, utan på uppfyllandet
av mänskliga traditioner och ideal
– Albert Einstein
Har du också en existentiell eller andlig fråga? Skicka gärna in den till info@visioncondro.se!
Varför finns det så mycket lidande i världen? Hur kan en god gud tillåta detta? ”Tora”
Fransisko svarar:
Hjärtligt tack för alla dina frågor Tora. Jag valde denna din dubbelfråga ovan. Ofta hänger frågeställningen ihop, den om lidandet i världen och ifrågasättandet av Guds godhet, och brukar kallas ”Teodicéproblemet”. Det kan anses svårt för monoteistiska religioner, kyrkor och kristendomen i allmänhet att samtidigt försvara den kristna grundtanken med en god och allsmäktig Gud, och samtidigt tillstå att ondskan de facto existerar. Teodicéproblemet är kanske det vanligaste och starkaste argumentet mot Guds existens.
Ondskan blir i det kristna eller kyrkliga sammanhanget förklarad och tolkad som något utanför Guds godhet i skapelsen;
Bibelns Gud Jehova[1] skapade människan till en gudomlig avbild. Allt i Guds skapelse var gott, tills människan valde att ta del av den förbjudna frukten, den gudomliga kunskapen. Den bibliska förklaringsmodellen av världens lidande och den gode Guden, har dock utelämnat ”halva sanningen”. Då blir det svårt att förklara ondskans existens. För att bättre förstå vill jag presentera myten om ”Ouroboros” – den första levande varelsen.
Kampen mellan ljus och mörker, det människan kallar gott och ont, hör samman med Ouroboros, som symboliserar Den Ende och utgör grundvalen för världsalltet. Ouroboros uttrycker att alltet hänger samman i en evig cykel av regenerering, reinkarnation och odödlighet, genom helhet och fullbordande. Ouroboros är ett system och en symbol för integration och assimilering av det motsatta, det vill säga skuggan och odödligheten. Ouroboros avbildas som en orm (eller drake) som sväljer eller äter sin egen svans. (Ibland avbildas det två ormar, en vit och en svart). Ouroboros ses som en fertilitetssymbol i vissa religioner. Svansen är då den falliska symbolen och ormens mun ses som den livmoderliknande öppningen. Ormens skinnömsning gestaltar själavandring och dess svartvita halvor ger uttryck åt en dualistisk livssyn och polariserande existens. Jämför den taoistiska yin- och yangsymbolen, där yang bland annat står för ljus, maskulinitet, aktivitet och himlen, medan yin representerar mörker, kvinnlighet, passivitet och jorden. I en egyptisk pyramid finns kanske den äldsta referensen till en Ouroboros:
En orm är sammanflätad av en orm… Den manliga ormen blir biten av den kvinnliga ormen, den kvinnliga ormen blir biten av den manliga ormen, himlen är förtrollad, jorden är förtrollad, mannen bakom mänskligheten är förtrollad.
Den bibliska värld som presenteras i Bibelns Genesis kan ses som dualistisk och polariserande, med naturliga cykler av ljus och mörker, dag och natt, vila och vakenhet, gott och ont. Men Bibeln gör en åtskillnad mellan naturligt mörker och det mörker som är sataniskt och står i konflikt och opposition mot Bibelns Gud Jehova, den ende Guden. Denna problematik mellan den gode skaparguden och det onda i världen och människans lidande har varit svårsmält för oss människor att förstå. Grunden till teodicéproblemet kan därmed ses som en naturlig fråga på ett till synes olöst problem.
I de forntida bibliska landområdena var det vanligt att gudarna både var gifta och tillbads som par. I Bibeln sägs Gud skapa människan tillsammans med en eller flera partners. Bibelns skapargud kan, långt innan Gamla testamentet författades, ha haft en kvinnlig partner. Denna partner hette Ashera och satt på gudarnas tron tillsammans med skaparguden. Ashera är den hebreiska namnformen för en fruktbarhetsgudinna och gemål till skaparguden El, som var den högste guden i Kanaan. Enligt judarnas heliga skrifter och Gamla Testamentet var Kanaan "det förlovade landet", som Bibelns Gud lovade sitt egendomsfolk Israel att bebo. (En signifikans av El’s betydelse i den israelitiska religionen är namnet ”Israel”).
El avbildades ofta som en äldre man sittande på̊ en tron och som visade omsorg om och medkänsla med människorna. El var mellanösterns patriarkala systems tidiga Gud, men blir Guden Jehova för Moses och alla efterföljande israeliter. Jehova övertog Els attribut och funktioner, även i rollen som Asheras gemål. Ashera framträder som gudarnas moder och härskarinnan över fruktbarheten. Asheras roll i den forntida israelitiska religionen tyder på̊ att hon varit en del av Jehovakulten. Som gudarnas drottning och moder har Ashera inflytande och övertalningsförmåga. Ashera förknippas både som livgiverska och dödsbringerska.
Trädet som ger kunskap om gott och ont är ett träd som växte mitt Paradiset, Edens lustgård och är av stor betydelse i Bibelns skapelseberättelse. Trädet kan tidigt i den bibliska historien varit en kraftfull symbol för ”liv” i öknens länder. Kopplingen mellan Ashera och träd görs i Bibeln. I vissa fall tycks Ashera åsyfta ett levande träd. Men trädet förlorar med tiden sin feminina fruktbarhetssymbolik. Även om Ashera nämns 40 gånger i Bibeln, så är det uteslutande i negativa ordalag, något förbjudet, fördömande och förstörande. Detta kan ha varit resultatet av judiska katastrofer på Gamla testamentets tid och som förde med sig en omvärdering och en ny syn på gud och gudar. I denna teologiska omvärdering redigerades Bibelns textinnehåll och historia kraftigt.
Dåtidens Jehova-dyrkare går från religiös polyteism till monoteism. Detta leder till en förändring i synen på gudinnan Ashera, som beskylls vara orsaken till alla israels olyckor och förluster. Slutligen försvann den feminina aspekten av gudsdyrkan. Patriarkerna skilde Jehova från Ashera och trädet som symbol av gudinnan och hennes gudomliga kunskap gick förlorad. Människan fick varken tillbedja eller äta av frukten på hennes livgivande träd. Straffet för detta var döden. Det dominerande patriarkala sättet att dyrka Jehova utvecklades till monolatri, dyrkan av en enda Gud. Monolatri skiljer sig från monoteismen genom att andra folkgrupper kan ha andra gudar, men att judarnas gud Jehova är den störste av gudarna och den som skapat världen.
Teodicéproblemet förekommer enbart i monoteistiska religioner. Teodicéproblemet kommer till uttryck genom mänsklig okunskap om Gudsbilden och de himmelska makternas strider om människans lojalitet. Kampen står mellan Jehova och Satan, som beskrivs som en åklagare i Gamla testamentet. På vilket sätt hänger Ouroboros och Teodicéproblemet ihop? Både Ouroboros och Genesis symboliserar en enhetlig världsbild genom att allt är ett. Gud är en och skapelsen är ett. Skillnaden är att Ouroboros inkluderar ljus och mörker i livets utveckling, medan Bibelns skribenter tvingades skilja deras Gud från det mörka och onda. Därmed uppkomsten av teodicéproblemet. Jehova skulle på det sättet ofrivilligt bita sig själv i svansen. Men så är det självklart inte. Lösningen på lidandet i världen och varför Gud kan tillåta detta lidande beror i denna översyn på det patriarkala systemfelet att endast tillbe en halv del av gudomen. Människan har en fri vilja och är autonom, med den mänskliga rättigheten att göra rätt, göra fel, göra om och göra nytt och tillbe vilken gud eller vilka gudar hon vill. Ondskan och lidandet blir därmed en konsekvens av människans fria vilja till uppror och egenmakt, och inte ett resultat av ett gudomligt ”error” i systemet.
Det kanske äntligen, i denna nya tidsålder, är dags – att för patriarkernas räkning – be om syndernas förlåtelse genom att återinviga Jehova och Ashera i den bibliska skapelseberättelsen och att lämna monoteistiska religioners oförmåga till haltande gudar, halvsanningar och istället ge holistiska svar på lidandets problematik. Efter flera tusen år är det fortfarande det patriarkala trossystemet som styr den bibliska utgåvan, de kyrkliga doktrinerna och den kristna treenigheten. Det mänskliga och gudomliga är Ett och Gud är En bland annat genom förening av:
Ovanstående motsatspar är exempel på skaparkrafter som genom förening bildar en enhet till något nytt. Som exempel kan nämnas föreningen mellan man och kvinna som skapar ett barn. Svaret på ondskans existens får människan genom en förståelse av motsatsfenomen i de gudomliga relationerna.
Both Light and Shadows are the dance of Love
Rumi
[1] Jehova eller Jahve יהוה; är en benämning (tetragrammaton) av de fyra bokstäverna יהוה i den hebreiska konsonantskriften och betecknar namnet på Israels Gud, som tillbeds inom judendomen, kristendomen och islam. På svenska transkriberas יהוה vanligen JHVH (engelska YHWH). Tetragrammet förekommer omkring 6800 gånger i den bibliska grundtexten.
Veckans existentiella fråga från Ingrid:
Varför existerar vi på den här planeten? Finns det någon övergripande mening?
Emma svarar:
Det här är en stor fråga och något som människor i alla tider har frågat sig. ”Vad är meningen med livet?” Olika religioner och filosofier har sökt och kommit fram till sina svar på detta. Och de har inte kommit fram till samma svar!
En del filosofer har kommit fram till att det helt enkelt inte finns någon mening. Andra påstår också att det inte finns någon mening men att man kan skapa en mening, sin egen mening. Inom religioner anses ofta att meningen är att upptäcka och få kontakt med en gudomlig närvaro i tillvaron.
Hur ser jag på den övergripande meningen med människans, människors liv?
Varje människas liv kan vi se som en resa från födelse till död. Under denna resa är vi med om upplevelser av både glädje och sorg, misslyckande och framgång och gör erfarenheter som vi kan lära oss något av. Meningen med livet kan då ses som en utvecklingsresa för lärande. Vi lär under hela livet ända tills vi dör.
Men varför lära när vi sen dör? Vad är meningen med det vi lärt oss? Då kommer vi in på frågan om vad som händer när vi dör, finns det något som lever vidare när kroppen har dött och omvandlats till mull? Min syn är att det finns något i oss som inte dör, en evig energi som är en del av ”alltet”, en del av ”gud”. Denna energi kan vi kalla själen. Alltså kan lärdomarna tas med av själen vidare till dit som själen sen går. Är det återfödelse så går själen åter in i mänsklig form, och får leva ett nytt liv att lära av.
Vägen genom livet är för de flesta kantad av svåra upplevelser av olika former av lidande. Och förstås även omväxlande stunder av frid, glädje och sinnesro. Det är svårt att se någon mening med lidandet när vi är mitt uppe i starka och smärtsamma känslor. Men om vi försöker utvecklas och lära av allt vi går igenom så kan lidandet ges en mening. Buddhas visdomsord är att allt förgängligt och friden ligger i att acceptera att det är så. Så vare sig lidande eller lyckliga känslor är bestående.
Meningen är inte att livet ska göra oss lyckliga. Livets mening för oss människor är att vi genom livets lärdomar, som kan vara väldigt tuffa och smärtsamma, ska bli medvetna och utveckla ett högre medvetande. Vad är ett högre medvetande? Kanske det som främst österländska filosofier talar om som upplysning. En upplyst människa lever i sinnesfrid, orsakslös glädje och med ett enhetsmedvetande.
Och vad är meningen med livet när vi blir upplysta? Först och främst är det för att bidra till världens upplysning i övrigt. Men också är meningen att vi ska njuta och glädjas åt livet medan vi lever det. Vi kan skapa paradiset på jorden - Jesus sa att himmelriket finns inom er - så därför tror jag att detta är möjligt här och nu!
Har du också en existentiell eller andlig fråga? Skriv till oss på info@visioncondro.se.